Därför kandiderar jag till förbundssekreterare i S-studenter

När jag gick med i S-studenter förändrades mitt liv. Medlemskapet öppnade en ny värld av intellektuell politisk idédebatt, framtidshopp och en tydligt värdeburen samhällssyn. Den politiska stagnation som kännetecknar många delar av världen står i tydlig kontrast mot vårt förbund. I en tid där kommunikation blivit viktigare än politik håller studentförbundet fast vid den grundläggande tanke som drivit mig framåt under många år: vi har kraften att skapa en bättre värld. Jag känner mig redo att leda förbundet in i en framtid där socialdemokratin återtar initiativet. Därför kandiderar jag till förbundssekreterare.

Jag är 29 år gammal och studerar sista terminen på juristprogrammet. Jag är född i Stockholm men min familj flyttade till den idylliska lilla byn Edenryd i nordöstra Skåne när jag var sex år. Jag levde där ett skyddat liv bland barn, hästar, kor och bygemenskap. Vi flyttade sedan till Vetlanda i Småland när jag skulle börja högstadiet. Jag tappade kontakt med mina gamla vänner och insåg att jag är homosexuell i en skola där homofoba skällsord var vardagsmat. Jag gick helt upp i studierna och började längta bort, både från Vetlanda och från de normer som talade om för mig att jag var onormal. För att fly började jag gymnasiet i Jönköping och flyttade då från min hemstad och min familj, men även från mitt dåliga självförtroende. Jag hittade nya vänner som accepterade mig och började engagera mig i Amnesty.

Efter gymnasiet läste jag först statsvetenskap i Jönköping och sen filosofi i Växjö. Ett år efter gymnasiet, 2005, flyttade jag till Stockholm och fortsatte läsa, bland annat sociologi, filosofi, musikvetenskap och astronomi. Min fritid ägnade jag mest åt Amnesty. Jag visste inte riktigt vad jag ville utbilda mig till och började därför jobba, först över sommaren som värvare på Amnesty, sedan två månader som säljare på ett reklamföretag och slutligen som handläggare på Unionens A-kassa. På A-kassan blev jag kvar i två år och engagerade mig fackligt. Under tiden på A-kassan bestämde jag mig för att jag ville läsa juridik och började på juristprogrammet 2009. Jag fortsatte mitt engagemang i Amnesty och började i Utrikespolitiska föreningen.

Jag hade alltid varit allmänvänster, men tyckte att mänskliga rättigheter var viktigare än partipolitik i ett välmående land som Sverige. Efter valet 2010 kände jag dock att jag behövde engagera mig partipolitiskt för att hjälpa till att vända Sverige rätt igen. Jag började känna att jag var tvungen att lägga allt mitt engagemang i partipolitiken. Jag gick med i S och började ta reda på hur jag kunde bli aktiv. Jag hittade dock inget sätt som kändes rätt för mig, förrän jag kom i kontakt med S-studenter. Hösten 2011 klev jag för första gången in i SSK:s lokaler. Jag kände direkt att jag hittat rätt och från och med den dagen har jag varit med på nästan allt SSK har ordnat. Lite på ett bananskal kom jag med på förbundets resa till Bryssel hösten 2011. Jag insåg då på allvar att SSK var en del av något större. S-studenter var helt enkelt det som saknades i mitt liv.

Jag känner nu att det mest meningsfulla jag över huvud taget kan ägna mig åt är att vara med och jobba för maktskifte. Vårt land har redan drabbats hårt av det borgerliga styret och jag kan knappt föreställa mig vad ytterligare fyra år av borgerlig söndringspolitik skulle föra med sig. S-studenter har givit mig politiskt hopp, ett fördjupat politiskt tänkande och nära vänner. Nu vill jag ge mer av min tid, mitt engagemang och min kompetens tillbaka.

 

Politiska frågor jag brinner extra mycket för

Tiden i SSK har framförallt lärt mig detta: All politik hänger ihop. Det går inte att isolera enskilda politikområden. Samhället vi lever i och vill förändra är sammansatt, och det måste också vår politik vara. Inte desto mindre har jag tre frågor som ligger mig varmare om hjärtat än andra: jämlikhet, klimat och välfärdsfrågor.

För mig är jämlikheten själva essensen i den socialdemokratiska ideologin. Insikten om att vårt samhälle är fundamentalt och strukturellt ojämlikt är kärnan i den socialdemokratiska samhällsanalysen. Övertygelsen om att det går att förändra är styrkan i vår rörelse. Kampen mot sexism, rasism, klassamhället, homofobi och alla typer av intolerans är nyckeln för att skapa ett samhälle där individen verkligen är fri. Men över hela Europa ser vi en tillbakagång. Vi måste ta nya krafttag.

Kapitalet är inte bara människans fiende, utan även planetens. Genom historien har vi kämpat hårt och framgångsrikt för att kapitalet inte fullständigt ska trasa sönder människor. Men i den kampen glömde vi bort jorden. Den hänsynslösa rovdrift kapitalet driver mot jorden måste få ett slut. Vi håller på att förstöra det som ger oss våra grundläggande livsvillkor. Klimatförändringarna är på många håll den största orsaken till att människor hålls kvar i fattigdom och usla arbetsförhållanden. Vår planet och våra medmänniskor förtjänar att behandlas efter vad de är: ovärderliga.

Idén om välfärdssamhället – att vissa saker löser vi bäst tillsammans – är kanske den kraftfullaste tanke mänskligheten formulerat. Den socialdemokratiska välfärdsmodellen, med starka generella trygghetssystem, har visat sig oöverträffad för att frigöra människor. Individuella privata försäkringar eller betoning av familjens ansvar låser fast människor i strukturer. Sverige håller på att överge den socialdemokratiska välfärdsmodellen till förmån för en liberal modell baserad på individens ansvar och marknadslösningar. Detta fundamentala systemskifte pågår i snabb takt nästan helt utan debatt. Vi närmar oss ett i grunden oanständigt samhälle.

 

Vart jag vill leda förbundet

Vi står inför det kanske viktigaste valet hittills i våra liv. Vi är den första generationen som kommer att få det sämre än våra föräldrar. Vi möter en värld som håller på att förstöras miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Både i Sverige och resten av Europa växer nyfascistiska partier för varje dag. Förbundets viktigaste uppgift är att göra allt det kan för att se till att Socialdemokraterna vinner valen 2014. Hela organisationen måste rikta in sig på det.

Förbundet ska stötta och peppa klubbarna, samordna verksamheten så vi hjälper varandra och vara klubbarnas enade röst utåt. Förbundssekreterarens viktigaste uppgift blir att se till att hela vår organsiation har de bästa förutsättningarna för att bidra till valvinst, från den enskilda medlemmen till förbundet i stort. Jag ser fyra frågor förbundssekreteraren behöver fokusera på:

 

1. Förbundet behöver bli mer enat och bättre organiserat.

Vid utgången av 2013 ska alla klubbar känna att de står redo att möta valåret 2014. De ska ha byggt upp nätverk med resten av rörelsen, gått utbildningar i kampanjarbete och i viktiga sakfrågor. Förbundet behöver utreda vad klubbarna har för behov för att bli förberedda och hjälpa dem att möta de behoven.

 

2. Förbundet behöver synas mer i media, framför allt i frågor om främlingsfientlighet.

Socialdemokraterna markerar inte tydligt nog mot den växande främlingsfientligheten. Vi S- studenter har därför ett extra stort ansvar att vara en motkraft. Klubbarna och förbundsstyrelsen bör därför synas mer i media och vara en obeveklig röst för solidaritet och medmänsklighet. För att vi ska nå fram krävs en mediastrategi, mediaträning för både klubbar och förbundsstyrelse och en tydligare hemsida.

 

3. Förbundet behöver öka samarbetet med andra delar av rörelsen

Alla sidoorganisationer och partiet behöver gå framåt i en rörelse. Bara om hela rörelsen samarbetar kan vi vinna valen. Samarbetet måste ske centralt, regionalt och lokalt. Våra medlemmar ska finnas i de andra sidoorganisationerna och i partiet. Klubbar och arbetarekommuner behöver ha närmare kontakt. Sidoförbunden och partiet behöver aktivt uppmuntra och underlätta samarbeten på alla nivåer.

 

4. Förbundet behöver växa

Ju fler medlemmar vi har desto bättre kan vi jobba för att vinna valen. Vi ska fortsätta fokusera på rekrytering. Det är viktigt på både kort och lång sikt att vi växer. Genom att växa kan vi visa för resten av rörelsen att vi är en kraft att räkna med och satsa på. Vi får större tyngd när vi uttalar oss och vi finns på fler ställen och kan ta fler politiska diskussioner i vardagen.

 

Mina förutsättningar att klara av uppdraget

Jag anser att jag har goda förutsättningar för att hjälpa förbundet att uppnå de här fyra målen.

Jag har just avgått från SSK:s styrelse där jag hade särskilt ansvar för interndemokrati. Jag är med i de grupper som ordnar förbundets kongress och vistelsen i Almedalen. Jag är nyvald studieledare för Södermalms områdesorganisation.  Jag har lärt mig mycket om att organisera både stora och små event, om hur en klubb kan samarbeta med valda politiker och om hur förbundet fungerar.

Jag är adjungerad till fackförbundet Visions förbundsstyrelse och har där lärt mig mycket om professionellt styrelsearbete och hur en samordnar verksamhet i ett stort förbund. Jag har genomgått mediaträning anpassad för en förbundsstyrelse, med fokus på mötet med journalister och hur mediastrategier kan integreras i hela verksamheten. Jag har varit med i Visions arbete med att gå från ett krympande till ett växande fackförbund.

Jag var med och startade upp och satt i styrelsen (som kassör) för fackklubben på mitt jobb på A-kassan. Jag har där förhandlat sammanslagningen av Sifs och HTF:S a-kassor, två stora omorganisationer och tillsättningen av de högsta cheferna. Jag har även deltagit i det löpande fackliga arbetet med löneförhandlingar, arbetsmiljöfrågor, anställningar och enskilda medarbetare som hamnat i kläm. Min fackliga bakgrund kommer att vara värdefull i förbundets arbetsgivarfrågor. Jag har även blivit bra på att förhandla, vilket kommer behövas inte minst med tanke på osäkerheten kring förbundets anslag.

Jag har suttit i styrelsen för Amnestys Stockholmsdistrikt och var där kassör. Distriktets roll är främst att samordna lokalgruppernas verksamhet, stötta grupper och hjälpa medlemmar att starta nya grupper. I Amnesty har jag även genomgått mediaträning anpassad för lokala grupper.

Jag har varit anställd som medlemsvärvare och koordinator för Amnestys värvningsprojekt. Förutom att jag själv lärt mig mycket om rekrytering har jag anställt och utbildat värvare, strategiskt planerat värvningen och hanterat personkonflikter och arbetsmiljöproblem som uppkommit.

 

Till sist

Jag kandiderar till förbundssekreterare för att det politiska arbetet är det viktigaste jag vet. Jag kommer att lägga mycket tid och energi på att göra vad jag kan för att vi ska vinna valen. Som förbundssekreterare skulle jag kunna fokusera helt och hållet på det. Jag har erfarenhet och kompetens som kommer bli värdefulla för förbundet och en tydlig bild av vad som behöver göras för att vi tillsammans ska kunna vinna valen.

Jag svarar gärna på frågor eller berättar gärna mer om mig själv, vart jag vill leda förbundet och varför jag tycker att jag är lämplig för uppdraget.

 

Sverker Falk-Lissel

 

sverkerfl@gmail.com

070-230 85 01

facebook.com/sverker.falklissel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *